Idre sameby i Älvdalens kommun i norra Dalarna är Sveriges sydligaste och en av de minsta samebyarna, både sett till medlemsantal och geografisk storlek. En sameby är både ett geografiskt område och en ekonomisk förening för samer med renskötselrätt. Idre sameby omfattar fjäll-, skogs- och vinterbetesmarker som sträcker sig över delar av Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Idre sameby utmärker sig genom att renskötseln bedrivs i fyra separata driftsenheter, vilket skiljer den från många andra samebyar. Idre sameby har 35 medlemmar och tillåts hålla upp till 2 700 renar.
Idre sameby, tidigare ”Idre lappby”, bildades genom en kungörelse 1889 och är unik eftersom renskötseln, till skillnad från andra samebyar, bedrivs med stöd av kungabrev, vilket fastställde rätt till renskötsel, jakt och fiske inom de angivna markerna. Innan staten beslutade att bilda lappbyar hade samerna egna samhällssystem, så kallade sïjte-system. Samer har funnits i Dalarnas fjällvärld sedan urminnes tider, men skriftliga källor om deras närvaro finns från 1700-talet. Arkeologiska undersökningar från Jämtlands län och mellersta Norge, områden som gränsar till Idre sameby, visar att renskötande samer har funnits där åtminstone från 1000-talet e. Kr. Samebyn tillhör Jämtlands läns rennäringsenhet, då ingen sådan bildats i Dalarna.
Samisk renskötsel är en traditionell näring och en viktig del av samisk kultur. Den bygger på renens naturliga bete och årstidsanpassade förflyttningar mellan olika betesmarker. Renskötseln är kärnan i Idre samebys verksamhet och har bedrivits i området sedan urminnes tider.
Till dig som vill veta mera om den äldre samiska historien i norra Dalarna rekommenderar vi boken Idre sameby – med historiska spår i framtiden, utgiven av Gaaltije 2004.