Samiskt miljöarbete

Det som vi idag kallar miljötänkande är inget nytt i den samiska kulturen eller i de samiska näringarna. Att värna om betesresurserna, markerna, viltet och fisken har varit och är en förutsättning för att långsiktigt kunna leva på de samiska näringarna och överleva i det samiska området.

En respekt för naturen och det levande finns också djupt rotad i den samiska kulturen. Men det innebär inte att det idag är överflödigt att tydliggöra samebyns ståndpunkter och ambitioner när det gäller miljön. Det innebär inte heller att sameby anser att det saknas anledningar för ett aktivt samiskt miljöarbete eller en miljöanpassning av den egna verksamheten.

I samebyns miljöarbete ingår som en given förusättning att kunna bedriva en rationell renskötsel.

Levande och besjälad

Traditionellt har samerna, liksom många andra urbefolkningar, betraktat jorden som levande och besjälad. Det har varit en självklarhet att naturen ska nyttjas - men inte förbrukas. Samerna har traditionellt "levt av, och i, naturen och varit aktsamma om att leva på överskottet av vad naturen gett".
Det så kallade "kretsloppstänkandet" som är ett sentida fenomen i den svenska miljödebatten, var av nödvändighet en självklarhet i jägarsamhället och senare i det samiska självhushållet som många nu levande samer fostrats i.

Freda naturmiljön

Det organiserade samiska miljöarbetet påbörjades av de samiska riksorganisationerna. Från början var det mest inriktat på att bevara och freda naturmiljöer och ekologiska förutsättningar för de samiska näringarna. Efterhand har de samiska organisationerna och samebyarna även insett det nödvändiga i att ta egna initiativ på miljöområdet.

Det samiska miljöarbetet bedrivs också rent praktiskt i en mängd olika forum där en pågående dialog med politiker och företrädare för andra markanvändningsintressen sker.
Skälen är i första hand miljömässiga med målsättningen att skapa möjligheter för ett från ekologisk synvinkel mer optimalt utnyttjande av betesresurserna.

Okonventionell förvaltning

Idre Sameby är i det här sammanhanget angelägen om att skydda miljön och därmed de egna resurserna, från olika typer av icke hållbar exploatering.
Historiskt har storskaliga naturingrepp inom samebyns områden orsakats av andra aktörer än samebyn själv. En allt för omfattande utbyggnad av turistanläggningar, en okontrollerad skotertrafik, kalavverkning av skog, försurande nedfall mm är exempel på verksamheter som påverkar miljön i på ett negativt sätt.

För Idre sameby är det nödvändigt att skapa former för ett effektivt och meningsfullt skydd av naturmiljön. Det behövs ett tydligt regelverk som är anpassat efter dagens problembild samt en offensiv förvaltning i former som medger ett brett deltagande och samarbete över traditionella discipliner och administrativa gränser. En samisk delaktighet i förvaltningen av naturmiljön är viktig för att de samer som arbetar med renskötsel ska kunna känna trygghet i sin näring.

Miljöplan

I samebyns miljöarbete ingår också att miljöanpassa den egna verksamheten så att den uppfyller de krav som ställs för miljöcertifiering.
När det gäller miljöcertifiering så anser samebyn att det också borde ställas krav på företag och dess verksamhet så att de inte kan miljöcertfiera aktiviteter som påverkar eller försvåras miljömålen för andra företag och näringar.

    Att utveckla en miljöplan innebär bland annat att samebyn:
  • ser över hela sin verksamhet,
  • identifierar verksamhet som är problemfria, sådan som eventuellt är miljöstörande, sådan som innebär ett icke hållbart nyttjande av naturresurser, eller ligger i riskzonen, samt verksamhet som bidrar till en dålig arbetsmiljö,
  • formulerar förslag på interna miljömål,
  • gör en åtgärdsplan som innehåller åtgärder på kort och på lång sikt och som syftar till att trygga betesmarker i tillräcklig omfattning.

Utveckling, och framförallt genomförande, av miljöplanen kräver emellertid resurser, till exempel för utbildning, forskning och teknisk utveckling samt ekonomiskt stöd för omställning av skötselmetoder.
Inom samebyn finns ett stort intresse för miljöarbete, även om rennäringen i sig är miljöanpassad och en garant för hållbar utveckling i fjällområdet.

Skogsavverkningar

Skogsbruket

Bakgrund

Renskötsel bygger på att renarna strövar, drivs eller transporteras mellan olika betesmarker. Betesmarkerna har skilda egenskaper som gör dem värdefulla för renskötseln vid olika tider på året. Ett betesområde kan ofta inte ersätta ett annat. Variationer i betestillgång och väderlek gör att de marker som kan betas även skiftar från år till år. De sträckor renarna flyttar mellan olika betesmarker varierar från sameby till sameby. För Idre sameby rör det sig om relativt korta och traditonella flyttningar i etapper på totalt uppemot 5- 10 mil mellan sommar- och vinterland.

Ingreppen i renbetet innebär, förutom bortfall av betesmark, också störd betesro som hindrar renarnas vandring eller praktiskt renskötselarbete. Det är tidsmässigt svårt att definiera de ingrepp som orsakas av skogsbruket.

Läs mer om skogsavverkningar här