En levande kultur

Det inre livet

Samiska "mötesplatser" är viktiga för att föra vidare kulturarvet.
Vår vision är En levande sydsamisk kulturbygd med en starkt språklig, kulturell och social gemenskap där det finns en mångfald av ändamålsenliga och funktionella samiska "mötesplatser" för barn, ungdomar, vuxna och äldre samer.
En levande samisk kultur

Samisk kultur är någonting som finns inom varje same.
Kultur skapas av entusiasm, medmänniskors njutning och mänsklig växt. Omgivningens bekräftelse är en nödvändig stimulans för kulturens bevarande och växtkraft.

Men en kultur måste utvecklas i en gynnsam riktning för att leva, och ett kulturlandskap kan bara bibehållas genom ett samspel mellan människan, hennes sätt att nyttja naturresurserna och landskapet.
En levande sydsamisk kultur i Idre förutsätter utvecklingsbara och levande samiska näringar i området.

Många bär säkert på en inre bild av samiskt kultur som byggts upp av det man läst, hört eller sett.
En bild som skapats av någonting som flyktigt presenterats i turistbrochyrer eller när man besökt ett museum.

    En bild som berättar om;
  • Ett folkslag som talar ett eget ålderdomligt tungomål,
  • Människor med vackra, färgstarka och gammaldags dräkter,
  • Samernas hantverk, som är väldigt speciell och gammal,
  • Några gamla redskap på museum, sådana som ingen behöver längre,
  • Ett eget sätt sjunga och formar väldigt underliga tonerna som kallas jojk och som till och med finns på CD,
  • Renen som den viktigaste i hela samekulturen, nästan viktigare än samen själv.

För oss samer är samekultur ingenting av detta. Det är inte de yttre dragen eller kultturyttringarna som är det centrala.

    Samisk kultur är det inre livet
  • Samekultur är att vi sitter tillsammans och talar om saker som människan kanske talar om på alla platser i världen. Att vi talar tillsammans om saker på vårt eget sätt, på samiska, eller att vi tiger,
  • Samekultur är när vi åker båt eller ror på sjön, på fjorden eller älven,
  • Samekultur är när vi går på jakt, kokar kaffe, vandrar ute i naturen, att vi är där under bar himmel och har vår tid, att vi lever och upplever. Samiska språket har inte uttryck för exempelvis fin kvällsstämning, härlig soluppgång och vidunderligt stilla kväll. Det är uttryck som är viktiga för stadsbor och marknadsförare av midnattssol och sameområdets natur- och miljö,
  • Samekulturen är det samiska språket, ett sätt att tänka och förhålla sig till omgivningen,
  • Samekultur är en livshållning som väldigt många rationella stadsmänniskor inte förstår mer av än att de kallar det för slentrian eller ineffektiv låt det vara, mentalitet,
  • Samekultur är gamla traditioner i konsten att utnyttja naturresurserna i ett kargt och magert landskap,
  • Samekultur är att ha ro, det är en del av den traditionen. Tålmodighet är den enda möjliga hållningen hos människor som inte har besegrat eller anser sig kunna besegra naturen.

Nej, inte ens detta kan gälla som en slutlig definition på samekultur. Det kommer att dröja mycket länge innan den kan definieras. Innan den är död.

Det samiska folket och den samiska kulturen är levande. Samisk kultur är helt uppenbart ett inre liv, ett småbruk som hela tiden utvecklas och som finns inom varje same.

Samedräkten

Den samiska dräkten har ett grundsnitt som varierar efter bärarens ursprung, kön och ålder.
Koltsnittet är lika för män och kvinnor, men manskolten är kortare än kvinnokolten. Flickornas koltar är lika de vuxna kvinnornas och pojkarnas ser ut som männens. Med färger, dekorer och bandmönster varieras dräktens utseende efter den som ska bära den och efter sömmerskans egen fantasi och konstnärlighet.

Dräktens utseende varierar mellan olika samiska områden. Det gör det möjligt att se vilket område en person klädd i dräkt kommer ifrån.

I det sydliga Sápmi är koltarna i allmänhet längre och inte så vida som koltarna i norr. I norr hör en ull- eller sidensjal till den kvinnliga dräkten. Idag används den traditionella klädseln som vardagsplagg endast i vissa områden, men överallt används den som fest- och helgdagsplagg.

Samtliga bilder på den här sidan visar den sydsamiska dräkten.

Vardag och fest

För samerna är kolten viktig som finklädsel, men också som sammanhållande faktor och som identitetssymbol. Därför finns en stor motvilja mot att andra än samer bär den samiska dräkten. Inom turistindustrin är det vanligt att ickesamer använder sig av den samiska dräkten eller dräktdelar, t.ex. mössan. För samerna uppfattas detta bruk av de traditionella kläderna som direkt kränkande. Det är exempelvis inte så kul att se en kvinnlig marknadsförsäljare stå och ropa ut sina varor iklädd en mansmössa från Karesuando, men det är ingen ovanlig företeelse.

Bildgalleri (flickr.com)